1. Inledning

1.1 Problembeskrivning

Sveriges Televisions (SVT) förutsättningar har förändrats genom åren och det är därför intressant att undersöka hur denna utveckling har hanterats. Företaget har gått från att befinna sig i en monopolställning till att verka på en marknad bestående av en mängd aktörer vilket har lett till att företaget blivit alltmer konkurrensutsatta. Vi ställde oss därför frågan: Har SVT:s företagskultur hjälpt eller stjälpt företaget att så effektivt som möjligt förhålla sig till marknadens utveckling?

Ytterligare frågor: Hur väl stämmer den interna och externa kulturen överens? UTveckla

1.2 Syfte

Syftet med denna rapport är att kartlägga SVT:s företagskultur genom att bryta ned begreppet i mindre beståndsdelar och att vidare undersöka hur dessa påverkar företagets ställning idag och framöver.


 

2. Sveriges Television

Detta kapitel ämnar till att ge en övergripande beskrivning av företagets historia och de händelser som har bidragit till förändrade förutsättningar. Begreppet Public Service kommer att introduceras.

2.1 SVT:s bakgrund

Televisionen kom till Sverige år 1930 då den första sändningen gjordes på biografen Röda Kvarn i Stockholm. 1956 bestämde Sveriges Riksdag att Radiotjänstens monopol skulle utvidgas till att gälla även TV och samma år bestämdes att tv-licens skulle betalas av alla hushåll med en TV-apparat och då intresset för TV visades vara stort ökade inbetalda licenser i snabb takt. Andra milstolpar för SVT historiskt sett är starten av Kanal 2 1969 och införandet av färg-TV 1970 (SOU, 2008:64). Speciellt påverkade starten av en andra kanal SVT då detta för första gången innebär en konkurrenssituation, dock fortfarande inom samma koncern. Detta var också tanken med en andra tv-kanal. Det skulle finnas ett visst samarbete mellan kanalerna, men en ”stimulerande tävlan” skulle råda (Kampen om monopolet s. 222-223).

SVT:s monopol bröts 1987 då kabel-tv-kanalen TV3 började sända. Kanalen kringgick reklamförbudet genom att etablera små nät som inte omfattades av lagen. 1991 fick TV4 sin rättighet att sända via marknätet istället för via satellit. Det innebär dock att kanalen fick betala en avgift till staten för att använda nätet och att det fanns vissa restriktioner när det gällde att sända reklam. TV4 växte sedan snabbt och 1994 var kanalen för första gången Sveriges största tv-kanal (SOU 2008:64).

En idag mer aktuell händelse för SVT är övergången från analoga till digitala sändningar, där den sista släckningsetappen skedde i november 2007. Innebörd (SOU 2008:64) Inom TV-branschen råder idag stor konkurrens med sjunkande tittarsiffror för de fem stora kanalerna till fördel för de små nischkanalerna. Internet har även påverkat tv-tittandet då färre ser program när de sänds i originalsändning (SOU 2008:64). För att möta den tuffa konkurrensen och skära ned på kostnader sker idag en omorganisering på SVT. Den innebär att företaget går från åtta resultatenheter som tidigare till viss del konkurrerade med varandra till tre divisioner, vilka är nyheter/sport, allmän tv och interaktiv tv. Detta gör att 400 personer måste lämna organisationen (SVD, 2008, http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1090733.svd).  Ledord under omorganisationen har varit ”ett SVT” och

I SVT:s uttalade företagskultur läggs tyngdpunkten på kunskap och kreativitet. Detta kommer att undersökas närmare längre fram.

2.2 Public Service

Enligt Rose-Marie Frebran, ansvarig för regeringens uppdrag av Betänkandet av Public Service -utredningen, är Public Service radio och TV i allmänhetens tjänst som finansieras av allmänheten. Public Service-företagen ska stå fria från utomstående ekonomiska, politiska och andra intressen och ska således verka självständigt och oberoende. Begreppet karaktäriseras av att det ska finnas något för alla. Programmen ska hålla hög kvalitet, de ska tjäna allmänheten utan att jaga tittarsiffror och utmärkas genom att tillgodose både smalare och bredare intressen och behov (SOU 2008:64).

3. METOD

Detta kapitel behandlar uppsatsens metodik. Inledningsvis beskrivs vilken undersökningsansats som antagits samt tillvägagångssättet för datainsamlingsmetoden.  

3.1 Undersökningsansats

Deduktion innebär att forskaren, utifrån teorin, framställer antaganden som förklarar verkligheten och som kan testas. Resultaten nås genom logisk slutledning (Eriksson & Wiedershaim- Paul, 2001). Utgångspunkten är teorin där forskaren utformar olika hypoteser vilka senare testas med hjälp av empirin (Wallén, 1996).

De teoretiska modeller som ligger till grund för rapporten är Scheins modell om företagskultur, Deal och… samt Lindgrens.

Denna rapport utmärks av den deduktiva undersökningsansatsen vilket innebär att utgångspunkt är teori och sedan

3.2 Datainsamlingsmetod

Det som ligger till grund för rapportens empiriska studie är litteraturstudier och sex stycken intervjuer. Intervjuer, som bland annat utgör basen i ett kvalitativt angreppssätt, är en fördelaktig metod för att studera attityder och erfarenheter hos respondenterna. Syftet med kvalitativa studier är att ta reda på hur respondenten tolkar en särskild företeelse och hur den beskrivs med egna ord (Andersen, 1998).

Samtliga intervjuer har varit personliga möten som har utförts på Sveriges Televisions kontor. För att få ett så brett och oberoende underlag från respondenterna som möjligt valdes personer med olika befattningar från olika enheter av företaget. Detta för att se om nyanställda, medarbetare, chefer på mellannivå och högre uppsatta chefer hade annorlunda upplevelser av företagskulturen och dess innefattande delar. Intervjuobjekten kontaktades personligen efter att först gått via informationsansvarig vilket visade sig vara ett lämpligare tillvägagångssätt då bättre respons erhölls.

Målsättning har varit att skapa en förståelse för SVT:s företagskultur och hur den har påverkat företagets utveckling både positivt och negativt.

3.3 Intervjuer

Ett intervjuformulär utarbetades, vilket kan ses i appendix…, med syfte att få respondenten att tala om dess uppfattning om de ingående delarna i vad som definieras som företagskultur. UTVECKLA!!!!

3.4 Kritik av metoden/källkritik

De som väljer att vara med kanske är en ”typ” av person. UTVECKLA!!!

4. TEORETISK REFERENSRAM

I detta kapitel…

4.1 Företagskultur

Dagens samhällen utvecklas i en rasande fart. Gårdagens lösningar sätter ofta käppar i hjulet för nya problem som dyker upp vilket medför att beslut, aktörer, planer och andra viktiga frågor måste anpassas till den ständigt föränderliga omvärlden. Utveckling krävs för att driva organisationer framåt men ställer även höga krav på dem som är en del av den. Oupphörligt måste vi ta ställning till ny information i det informationsflöde vi lever i (Hatch, 2002). För att skapa ordning i detta kaos har företagsvärlden i allt större utsträckning uppmärksammat den viktiga funktion som symboler, tankesätt och värderingar utgör eftersom de åskådliggör och ger uttryck åt en organisations kultur (Bolman et. al, 2003 s.297-298). 

Nationalencyklopedin definierar företagskultur som ”den uppsättning idéer, värderingar och normer som kännetecknar ett företag eller annan organisation, eller med andra ord den informella, föreställningsmässiga sidan av företaget och den anda eller det klimat som utmärker detta”.

Kulturen påverkar beslutsfattande, kommunikation och sammanhållning genom att ange ideal och riktlinjer för förståelse och handlande i företaget (M. A…). En framgångsrik organisation måste skapa en kultur baserad på styrande värden som stämmer överens med kunders och omgivande samhällets syn på vad god kvalitet innebär. God företagskultur handlar även om hur den officiella företagskulturen stämmer överens med den som faktiskt utövas av både chefer och medarbetare (S Philipsson, 2004).

4.2 Organisationssymboler

I sin bok Nya perspektiv på organisation och ledarskap behandlar Bolman och Deal olika perspektiv att beskriva företag utefter. Ett av dessa är det symboliska perspektivet som handlar hur ett företags kultur visar sig genom olika symboler och symboliska aktiviteter.

Ett sådant fenomen är myter, visioner och värderingar som existerar inom företaget. Ett annat exempel på symbolyttringar är personer i organisationens historia som beskrivs som hjältar och hjältinnor och som därför ses som föredömen. Detta historieberättande kan även handla om viktiga händelser och är ett sätt att sprida information som har en enande effekt. Företagskulturen visar sig även i företagets ritualer och ceremonier. Ritualer är dagliga rutiner med olika syften, men genom att ständigt återkomma ger de en trygghet för de anställda. Ceremonier är mer storslagna händelser som inträffar mer sällan, men som även de syftar till att skapa gemenskap. Metaforer kan förenkla komplicerade frågor och hur dessa formuleras säger en hel del om den rådande kulturen. Humor och lek kan uppmuntra till experimenterande och på så sätt öka kreativiteten.

Användandet av symboliska former och aktiviteter bidrar till skapandet av en effektiv organisation – så länge organisationskulturen är anpassad efter marknadens utmaningar (Bolman et. al, 2003).

4.3 Scheins modell om företagskultur

Schein kategoriserar företagskultur i tre olika nivåer. Dessa är artefakter, värderingar och grundläggande antaganden.

4.3.1 Artefakter

är medvetna kulturyttringar som kan vara lätta att observera, men samtidigt kan de vara svårtolkade, speciellt för en utomstående.

4.3.2 Värderingar

4.3.3 Grundläggande antaganden

är kulturens kärna och existerar på en omedveten nivå. Dessa kan vara svåra att observera, men yttrar sig i gemensamma övertygelser och uppfattningar.  utgör grunden för våra uppfattningar om vad som är legitimt och tillåtet och påverkar prioriteringar av handlingsalternativ (S Philipsson, 2004, sid. 74).

4.4 Alternativ modell

Lindgren ställer upp en liknande modell. De tre nivåerna är här artefakter, organisationssystem och grundläggande värderingar. Artefakter är medvetna organisationsyttringar och innefattar Bolman och Deals organisationssymboler. Organisationssystem är halvt synliga och halvt medvetna organisationsyttringar såsom strategier, mål och syn på exempelvis kund, karriär och samarbete. Grundläggande värderingar är omedvetna gemensamma uppfattningar om som individer, relationer och tid. 

I denna rapport kommer Bolman och Deals teoretiska modell tillsammans Scheins modell om företagskultur att användas som grund till analys.

 


 

5. EMPIRISK STUDIE

Annonser